Reflektioner, om presentationen och om framtiden
Reflektioner kring arbetet med produkten
Snart klar med boken - viktiga val
All text i boken är nu i stort sett klar. Kvar är en konklusion av boken, där det som tas upp i boken sammanfattas tydligt för att ge läsaren möjlighet att återkoppla till innehållet och slutsatser. Arbetet med strukturen har jag insett är något som aldrig tar slut. Så fort ett nytt avsnitt dyker upp måste det passas in för att följa strukturen. Jag har ofta kunnat passa in det bra, då strukturen är flexibel utan att tappa "den röda tråden". Ibland är det dock svårt. Jag överväger just nu hur jag ska passa in fler generella ledarskapsprinciper i genomförandet. Dilemmat är att det jag skrivit om hittills har jag kunnat dra tydliga kopplingar emellan, vilket givit texten en tydlig röd tråd. Att skriva om generella ledarskapsteorier är dels svårt att passa in med tydliga kopplingar till annat, och dels kommer det bara bli exempel på hur ledarskap ska vara - att skriva så heltäckande som jag gjort om andra aspekter av arrangerandet av ett läger skulle kräva en hel bok i sig. Som jag tydliggjort handlar boken om att arrangera ett läger, inte om ledarskap i allmänhet. Jag har därför behandlat de "specifika grenarna" av ledarskapet heltäckande - exempelvis om att få gruppen jobba utefter ett mål under lägret och att anpassa ledarskapet efter vilket sammanhang under lägret. Dock inte så mycket generella principer, exempelvis om att vara principfast (dvs agera tydligt utan att vela), att vara den som är ledaren och inte luta sig tillbaka och att leda genom föredöme. Nackdelar med att ta med det är alltså att det ger arbetet större bredd, vilket kan göra att jag istället får boken att bli ostrukturerad - "exempelbaserad" (alltså att istället för att ge en heltäckande bild, känns det för läsaren som att jag bara ger exempel).
I övrigt har jag valt att göra några fler undersökningar för att "backa upp" det jag pratar om. Jag märkte att det gör att det jag säger får mer trovärdighet, snarare än att jag bara hänvisar till egna erfarenheter. Erfarenheter är fortfarande en viktig del av projektet, men jag har i stor utsträckning velat hänvisa till något konkret. exempelvis, istället för att bara säga att det är viktigt att variera sig ger jag konkreta exempel på händelser under lägret samt bakgrund till varför det är viktigt (ofta i hur gruppen och individen fungerar), för att läsaren bättre ska förstå och kunna sätta sig in i det.
Kvar innan boken är klar är att redigera texten, förbättra layout och illustrera boken.
Arbetet med produkten
Indikationer på att rollsökningsfasen är nära går att finna i hur deltagarna interagerar med varandra. Ett tydligt tecken på att gruppen börjar lämna tillhörafasen är att små konflikter uppstår. Detta för att man inte längre håller med varandra till varje pris, utan vågar stå för vad man tycker. I rollsökningsfasen fastställs vad deltagarna kommer ha för förhållande relativt varandra. Detta är en naturlig utveckling och samarbetsövningar hjälper här deltagarna att finna sin roll i gruppen(fotnot 9) (mer om hur rollsökning bör behandlas av ledaren i kapitlet Genomförande).
Att gruppens övningar gradvis görs mer utmanande efter en tid, att påfrestningar på gruppen ökar, är viktigt för att gruppen ska utvecklas och nå sin effektivaste fas. Det är nämligen efter att gruppen har fått reda ut konflikter som den arbetar bäst, oavsett vad det rör sig om. Då svårighetsgraden i övningarna ökar tvingas även gruppen samarbeta mer, vilket förhoppningsvis leder till att gruppen går in i samhörighetsfasen(fotnot 2),
fotnot 9: Tydliga roller som fastställdes under ETK Tennis Camp 09 var "skämtaren", "den eftertänksamme", "den late", "den utseendefixerade", "tuffingen" för att nämna några. Roller är alltså något som finns i de flesta grupper, i synnerhet informella. Dessa roller förstärktes aktivt av rollinnehavaren - oavsett om det var "den late" eller "tuffingen".
fotnot 10: Att gruppen känner större samhörighet vid större utmaningar och krav utifrån har styrkts med hjälp av flera experiment. Bland annat ett utfört av amerikanska militären, där en grupp soldater svetsades samman mer av en skrikande officer som innebar större påfrestning än av en officer med motsatt taktik. Gruppen presterade bättre i det första fallet.
Angående målet för projektet har jag funderat på hur man kan göra det tydligare. Som målet är formulerat nu, "Så effektivt som möjligt förmedla till andra ledare hur man leder ett så bra läger som möjligt" är målet mer som ett syfte, med begränsade möjligheter att avgöra om jag uppnådde det eller inte. Dock är det svårt att definiera det mer konkret, göra det SMART:are så att säga. Hade jag exempelvis byggt en katapult hade jag kunnat sätta ett mätbart, konkret mål som varit lätt att bedöma. Målet hade kunnat vara att lyckas skjuta 50 meter utan att den går sönder med n materialkostnad på mindre än 5320 kronor. Hade mitt projekt handlat om att skapa och sälja en bok om ledarskap hade jag kunnat sätta målet i form av ett försäljningsmål, vilket hade speglat hur jag lyckats med boken, hur jag gjort reklam för den etc. Det är nu inte fallet, så jag ser inget alternativ till målet jag har i dagsläget.
Utformning av produkten beror av målgruppen
För övrigt kommer källorna hänvisas till med hjälp av fotnoter, något som ger ett smidighet och flyt i texten, men samtidigt tillåter förklaringar och källor. Eftersom jag skriver boken med bakgrund av ETK Tennis Camp 09 är detta min "grundläggande källa". Att ge varje tanke en fotnot skulle bli klumpigt och göra det jobbigare att läsa. Därför har jag valt att bara hänvisa till lägret om det är något specifikt jag tar upp, exempelvis en undersökning med deltagarna i.
Synopsis för boken med mera
Jag har nu lagt ned ett antal timmar (fyra cirka) på att lära mig InDesign, vilket har fungerat bra, och totalt cirka fyra på att lägga upp en så tydlig struktur som möjligt för boken. Det lönar sig, det gör det betydligt lättare att förstå, ta till sig innehållet och inte minst få en tydlig helhetsbild. Jag har fått viss inspiration från en bok mamma skrev nyligen, där vissa stycken kallas för "den röda tråden". Dessa stycken finns med i alla kapitel och bygger mer eller mindre på varandra. Det förenklar oerhört mycket för läsaren. Jag har olika trådar, men med samma grundtanke - en sak i ett tidigare kapitel byggs på i ett senare. Givetvis hänger allt i boken tydligt ihop, men detta kan vara ett verktyg att göra det ännu tydligare.
Som tidigare nämndes handlar boken om allmänt lägerledarskap. Därför kommer t ex inga tennisövningar finnas med, inga "såhär går du steg för steg tillväga när du rekryterar andra ledare till bowlinglägret". Istället är min strävan att ta med sådant som var och en kan applicera på sitt område. Här är bokens kapitel och underrubriker:
- Inledning:
- ledarskap praktiskt ämne
- hur skiljer sig lägerledarskap från andra typer av ledarskap?
- Om ETK Tennis Camp 09 och andra källor - Förberedelsen:
- intro/sammanfattning av kapitlet
- att lära sig om gruppers och individers utveckling och dra nytta av kunskaperna
- "Varumärket": att bygga ett varumärke (betydelse i lägersammanhang)
- Samarbetet: Fler hjärnor bättre än en - att ta hjälp av sina medarbetare
- Vilken är målgruppen?
- Att attrahera målgruppen
- Syftet och målgruppen sätter ribban - sambandet till målen
- mål: Att sätta ett SMART mål
- Planering och variation: Planering och struktur ger frihet - nyckeln till variation och flexibilitet
- Slutsatser - Genomförandet:
- Intro/sammanfattning av kapitlet
- Att hjälpa gruppen formas
- Uppföljning mål: "Delat mål halverar vägen dit" - vikten av att målsättningen med lägret är gemensam
- Uppföljning planering och variation: Variation nödvändig när planering möter verklighet
- Uppföljning "varumärket": "Vi vet vad vi gör" - om ethos och handlingars konsekvenser på varumärket.
- "Jag kan själv" - att förhindra rastlöshet och att gruppen inte lyckas
- Uppföljning samarbetet: att fördela arbetsuppgifter under lägret - Uppföljning och helhetsslutsats:
- Intro/sammanfattning
- Uppföljning mål: Återkoppling mot målen, samt metoder för att se om målet uppnåtts
- Uppföljning "varumärket": CRM (costumer relationship management) - att bygga långsiktiga relationer
- Slutsatser för boken
Jag känner mig ganska nöjd med strukturen, men fortsätter tänka på hur jag kan förbättra den.
Produkten - "Ledarskapet bakom det lyckade lägret"
* Inledning - vad är målet med boken och varför ser den ut som den gör? - hur man som ledare genomför ett läger så bra som möjligt (genom förberedelse, genomförande och i viss mån utvärdering - "tes")
* Förberedelse - bakgrund, planering etc
* Genomförande - hur lägret praktiskt ska ledas
* Avslut/sammanfattning (antingen uppdelat i två kapitel, med utvärdering etc i det ena och sammanfattning i det andra, eller i ett kapitel, då de i stort kommer behandla samma saker)
Exempel från lägret kommer användas, vetenskapliga experiment, undersökningar, intervjuer och erfarenheter i allmänhet. Mycket kommer tas från bloggen, då mycket av det som ska vara med i boken redan finns här. Dock kommer det vara en produkt skild från bloggen. Jag kommer behöva lägga lite tid på att lära mig InDesign, vilket är programmet som jag ska göra boken i. Anledningen till att jag väljer att lägga ned tid på att läramig ett bättre program är för att jag räknar med att det kan ge boken en tydligare struktur, en "tjockare röd tråd", samt att det går snabbare att skriva när jag lärt mig programmet. Utöver tiden jag lägger på att lära mig programmet kommer jag behöva lägga tid till att redigera och anpassa texter från bloggen, skriva nytt, strukturera etc. Allt som allt beräknar jag att jag behöver lägga ungefär 20 timmar till (mer detaljerad tidsrapport får ett eget inlägg).
Komplettering till projektplanen:
Målgrupp:
En annan målgrupp har valts för projektets produkt. Tidigare var målgruppen spelarna på lägret, med åldersintervallet åtta till 15 år. Målgruppen har ändrats till att vara tränare till kommande läger. Dessa tränare behöver inte enbart ha med tennis att göra, snarare inriktar sig produkten (se produkt) på ledare för läger inom alla idrotter och aktiviteter. Anledningen till bytet var att det ger mig en chans att förmedla mina erfarenheter från framförallt lägret, till framtida lägeransvariga. Anledningen till den bredare målgruppen är att det gör att fler kan ha nytta av produkten, då mycket av det jag stöter på som ledare för ett tennisläger återkommer inom andra läger. Alltså, produkten vänder sig helt enkelt till (den framtida) ledaren för ett lyckat läger.
Mål och frågeställning:
Med anledning av den förändrade målgruppen är även målet, svaret till frågeställningen, förändrat. Istället för att ha frågeställningen: ”hur ska ett tennisläger genomföras så bra som möjligt? Hur kan jag som ledare för lägret hjälpa de andra tränarna, som jag leder, utvecklas så mycket som möjligt?” har frågeställningen, och sålunda även målet, ändrats till ”Hur ska jag så effektivt som möjligt kunna förmedla till andra ledare hur man leder ett så bra läger som möjligt?” Lägg märke till att det tidigare målet finns med i denna frågeställning; att lägret fortfarande är en viktig del. Men istället för att vara vad målet handlar om, blir det nu ett förarbete för att uppnå målet. Varför arbetet med produkten inte till fullo baseras på en genomgående vetenskaplig grund, är för att ledarskap ned till grunden är ett praktiskt ämne. Ledarskap är inget som vetenskapliga teorier till fullo kan förklara, utan är i grunden ett praktiskt kompetensområde. Det är därför som det även nu bygger på det genomförda lägret. Givetvis kommer även andra källor användas, men då framförallt för att öka förståelsen för erfarenheterna från lägret. Det blir alltså inte enbart egna erfarenheter inom tennis, utan även andras erfarenheter och forskning – inom ledarskap generellt – som kommer ligga till grund för att nå ut så effektivt som möjligt till målgruppen. Målet skulle kortfattat kunna formuleras som ”guiden till ledarskapet bakom det lyckade lägret”.
Produkt:
Dessa relativt små justeringar av målgrupp och mål leder till en stor förändring vad gäller produkten. Istället för att lägret är produkten, blir den nu endast ett redskap i arbetet med produkten. Nyckeln till att nå ut till målgruppen så effektivt som möjligt ligger i produkten. Genom en mognare, mer ”allmän” och erfaren målgrupp – som dessutom inte var med på lägret – lämpar sig en bok, en guide, bättre. Det ger bättre struktur över vad produkten egentligen är. Istället för foton, videofilmer, bloggen och kommentarer från de som var med kommer allt samlas med en tydlig struktur i en kortare bok. Målet med projektet är som sagt att så effektivt som möjligt förmedla ”ledarskapet bakom det lyckade lägret”, inte att hitta en produkt som det finns en efterfrågan för och sälja denna – allt vad gäller marknadsföring (vad som gör att produkten skulle sälja maximalt) har sålunda utelämnats.
Tidsplan för det som är kvar:
Tidsplanen har tidigare formulerats någorlunda detaljerat. Därför finns ingen anledning att beskriva det som tidigare gjorts. Hursomhelst finns det goda skäl att i detalj beskriva hur tiden som är kvar tills produkten ska vara klar, knappt tre veckor, bäst ska disponeras. Det som ska göras är först ett upplägg för boken; vilka områden som bör behandlas i den och i vilken ordning de bäst behandlas. Därefter behöver det göras en ”rough draft” över vad som ska finnas med. Detta bör vara klart inom en vecka. Därefter tidskrävande arbete med att förbättra den röda tråden i boken, lägga in fler passande figurer och bilder, samt i allmänhet förbättra och arbeta med detaljerna. Det tar längre tid än vad som ofta förväntas, därför är det bra att ha en vecka för det.
Föredöme för presentationen - en närmare titt på Adam Manbachs föreläsning
Om man bortser från att sammanhanget var ett helt annat så är nämligen det som är övertygande och bra att bygga en presentation kring ungefär detsamma. Det mest grundläggande i hans föreläsning måste varit ämnet. Eller närmare bestämt nyanseringen av ämnet. För att få en publik (alltså sin målgrupp) att ens bry sig om det man säger måste det man presenterar ha någon relevans för lyssnaren. Att göra någonting intressant är det första jag måste tänka på till en eventuell presentation. Mansbach talade mycket om rasism, ett ganska uttjatat ämne. Inte för att det inte är viktigt, antagligen ett av våra viktigaste, men debatten har länge nött ut samma fraser, samma retorik, samma sak helt enkelt. Mansbach vinklar ämnet på ett helt annat sätt. Han går runt det alla tror att han ska säga. Han överraskar. Fenomenet att gå runt ett förväntat sätt att bemöta något är effektivt och, inte speciellt överraskande nog, väl använt. Detta är en av anledningarna till att publiken efter en halvtimme satt framåtlutade i stolarna, skrattade åt alla hans skämt och i slutet ställde frågor i en omfattning som sällan kan skådas på en skola.
Att ge ämnet man ska tala om en nyans som är intressant för lyssnaren är alltså viktigt. Något som också är viktigt, vilket författaren visade under sin presentation, är att variera sig. Detta går att applicera på flera plan. Till att börja med blev det tydligt hur han använde olika tonlägen, styrka och takt i rösten. En monoton röst har alltför ofta visat sig vara lätt sövande. Detta går ju också att härleda till det tidigare: att utstråla att ämnet är intressant och värt att lyssna på, genom en "intresserande" röst, gör också att det blir intressantare att lyssna på. För det andra så sker variationen i vad han pratar om. Att prata för länge om en viss sak ger uppenbarligen en sämre upplevelse för målgruppen. Att definiera vad som är "för länge" blir dock svårt, då det ofta bestäms av hur intressant just det som behandlas då är. Jag nöjer mig därför med att säga "för länge". Detta är vad jag ansåg vara extra viktigt i att tänka på inför min presentatio, när det gäller variation. Variationen kan dock gå för långt och inverka negativt på uppbyggnaden, den röda tråden, i presentationen. Just i denna presentation balanserade föreläsaren galant på linan. Det var tydligt vart han ville komma, men samtidigt tillräcklig variation för att inte vara tråkig.
Sättet Mansbach presenterade på, även det jag tagit upp nu, kan tolkas in i logos, pathos och ethos, på olika sätt. Det verkar inte som om man kommer ifrån retorikens grundstenar trots allt. Slutligen noterade jag ett antal saker som kan vara användbara för mig:
Mansbach sätt att svara på frågor eller tala emot någon annan. Han visade tydligt att han förstod den andra personens åsikt och kunde på det sättet bättre förklara sin egen.
Eftersom jag redan hade en klar bild av vad retorik är och hur retorik används, valde jag att fokusera på det jag tyckte Adam Mansbach gjorde bra. Alltså har jag utelämnat "det gamla vanliga", som att använda kroppsspråk för att förstärka det man säger - vilket otvivelaktigt är mycket användbart, hur man bygger upp ett tal, konstpauser med mera.
Bara efterarbetet kvar (om en påbörjad reflektion och feedback)
Vad som ytterligare visar på att lägret nådde upp till förväntningarna var svaren vi fick av eleverna på utvärderingsformulären. Frågorna de fick är som följer:
Vad har varit roligast med lägret?
Har det känts kul att komma hit på dagarna?
Var det här ett bra sätt att spela tennis på?
Har vi tränare varit snälla mot dig om du till exempel haft någon fråga, känt dig utanför eller bara velat prata?
Är det något mer du vill att vi ska få veta? (skriv på resten av papperet).
Bilderna som inte går att visa är smileys med antingen ledsna, mittemellan eller glada munnar. För att man så tydligt och enkelt som möjligt skulle kunna visa vad man tyckte kunde man även rita ett helt eget ansikte som till exempel var argare än de förutbestämda.
Till att börja med, så svarade ungefär hälften att maten var god på första frågan och hälften att det inte var något speciellt med den. En detalj i sammanhanget, men det har visat sig att maten är viktigare än man kan tro. Det är dock svårt med undersökningar av det här slaget eftersom barn tenderar att vara en aning subjektiva och ha ett relativt kort tidsperspektiv - får man pizza sista dagen kommer svaren bli betydligt mer positiva än om pizzan serveras tidigare i veckan, som nu var fallet.
På den andra frågan skulle man kanske kunnat gå djupare och frågat hur mycket bättre (på en skala från ett till fem), men det kändes som det hade varit att begära lite för mycket av spelarna då frågorna var ganska svåra redan från början. Alla svarade med en glad mun.
Frågan efter var ett smidigt sätt att se så att ingen svarade glad mun av rutin utan verkligen tänkte till om vad de förbättrats på under veckan. Svaren varierar, precis som på nästa fråga, från kickserve via backhand till lekar.
På frågan om det varit kul att komma hit svarade de allra flesta ja, något som fick mig att lyfta lite på ögonbrynen. Självklart har det känts som alla haft det kul, men på ett tennisläger måste man också lägga in vissa inslag som kan uppfattas som lite tråkigare av de minst spelglada - just för att utvecklas så mycket som möjligt och kunna ha desto roligare senare med matcher och andra spelövningar. Det verkade dock som om vi lyckades skapa en bra "lägerkänsla" med tillräckligt mycket gemensamma aktiviteter och avbrott för att undvika monotoni och tristess (vilket även schemat förebyggde).
Resten av frågorna fick vi inga märkvärdiga svar på utan för det mesta ett tydligt ja, alltså en glad mun. I tränarnas formulär var frågorna lite svårare och stundtals ganska utmanande. Som jag tidigare visade såg frågorna ut såhär:
Samarbetet:
Hur tycker du att samarbetet mellan oss tränare har fungerat?
Känner du att de andra tränarna har lyssnat på dig?
Har det gått bra att hantera oväntade problem?
Ledarskap:
Känns det som Jonas var mån om att få veta vad du tyckte om saker? kände du dig involverad?
Känns det som du har utvecklats som tränare under under lägret? I så fall hur?
Vad kan Jonas tänka på för att förbättra sig som ledare?
Lägret:
Sammanfatta hur lägret gick med 20 ord!
Hur hanterade vi rent praktiska detaljer av lägret: förseningar, spel inne, mathämtning, etc?
Vad skulle du ändra på om du skulle ha lägret igen?
Eleverna:
Känner du att din roll som ledare på banan inte har ifrågasatts?
Har någon av eleverna uppträtt opassande under lägret? Hur har du i så fall reagerat?
Vad tror du att de elever som haft dig kommer svara på sina frågor?
Din insats:
Är den lön du får välförtjänt? Finns det något som du kunnat göra för att vara värd en bättre lön?
Nämn tre saker som du gjort bra och tre du känner att du kan förbättra dig på:
Jag kommer ta upp intressanta svar istället för att gå igenom allt. Angående samarbetet kommenterades tränarmötena som ett bra inslag där alla fick chansen att säga något de tänkt på om dagen som gått och den kommande. Problem som kom upp löstes smidigt och enkelt, kanske beroende på att alla tränarna hållt i liknande läger tidigare.
Ledarskapet sköttes överlag bra, enligt enkäterna. Tränarmöten dök återigen upp, den här gången för att alla kunde få chansen att prata och lyssna - som ledare är det även viktigt att lyssna (som alla hört tusentals gånger). Konstruktiv kritik (i.e negativa kommentarer) handlade lite om teorin - att det är svårt att få så små barn att lyssna så länge och att inte planera så mycket utan låta det komma mer spontant. Att inte ha lika mycket teori har jag diskuterat i tidigare inlägg, men jag tyckte att det fungerade bra eftersom alla var engagerade egentligen hela tiden. Viktigt, som tidigare nämndes, är att eleverna ska vara aktiva så mycket som möjligt istället för att bara sitta tysta och lyssna, exempelvis att vi tränade på att linda stukade fötter, pratade i par om nyttiga mellanmål osv. Att man ska ha det mer spontant håller jag till viss del med om, men det är det jag under hela projektet haft emot - att man ska ta träningen som den kommer och bestämma allteftersom, om man ens bestämmer. Så jag är glad att vi planerade så mycket (det går säkert att hitta flera inlägg som bara handlar om just det) - men man skulle nog tjäna på att avvika från planeringen fler gånger, är väl lärdomen.
Nästa kategori var lägret, alltså kommentarer om lägret och dess praktikaltiteter, exempelvis mathämtning. Alla tränare var överrens om att det gått mycket bra. En ganska träffande beskrivning som en tränare gav var: "ett beprövat koncept i ny tappning som genomfördes med bravur efter mycket planering. Resultatet blev många glada barn med nya kunskaper".
