ETK Tennis Camp-09

All text i boken är nu i stort sett klar. Kvar är en konklusion av boken, där det som tas upp i boken sammanfattas tydligt för att ge läsaren möjlighet att återkoppla till innehållet och slutsatser. Arbetet med strukturen har jag insett är något som aldrig tar slut. Så fort ett nytt avsnitt dyker upp måste det passas in för att följa strukturen. Jag har ofta kunnat passa in det bra, då strukturen är flexibel utan att tappa "den röda tråden". Ibland är det dock svårt. Jag överväger just nu hur jag ska passa in fler generella ledarskapsprinciper i genomförandet. Dilemmat är att det jag skrivit om hittills har jag kunnat dra tydliga kopplingar emellan, vilket givit texten en tydlig röd tråd. Att skriva om generella ledarskapsteorier är dels svårt att passa in med tydliga kopplingar till annat, och dels kommer det bara bli exempel på hur ledarskap ska vara - att skriva så heltäckande som jag gjort om andra aspekter av arrangerandet av ett läger skulle kräva en hel bok i sig. Som jag tydliggjort handlar boken om att arrangera ett läger, inte om ledarskap i allmänhet. Jag har därför behandlat de "specifika grenarna" av ledarskapet heltäckande - exempelvis om att få gruppen jobba utefter ett mål under lägret och att anpassa ledarskapet efter vilket sammanhang under lägret. Dock inte så mycket generella principer, exempelvis om att vara principfast (dvs agera tydligt utan att vela), att vara den som är ledaren och inte luta sig tillbaka och att leda genom föredöme. Nackdelar med att ta med det är alltså att det ger arbetet större bredd, vilket kan göra att jag istället får boken att bli ostrukturerad - "exempelbaserad" (alltså att istället för att ge en heltäckande bild, känns det för läsaren som att jag bara ger exempel).

I övrigt har jag valt att göra några fler undersökningar för att "backa upp" det jag pratar om. Jag märkte att det gör att det jag säger får mer trovärdighet, snarare än att jag bara hänvisar till egna erfarenheter. Erfarenheter är fortfarande en viktig del av projektet, men jag har i stor utsträckning velat hänvisa till något konkret. exempelvis, istället för att bara säga att det är viktigt att variera sig ger jag konkreta exempel på händelser under lägret samt bakgrund till varför det är viktigt (ofta i hur gruppen och individen fungerar), för att läsaren bättre ska förstå och kunna sätta sig in i det.

Kvar innan boken är klar är att redigera texten, förbättra layout och illustrera boken.

Jag har nu lagt ned ett antal timmar (fyra cirka) på att lära mig InDesign, vilket har fungerat bra, och totalt cirka fyra på att lägga upp en så tydlig struktur som möjligt för boken. Det lönar sig, det gör det betydligt lättare att förstå, ta till sig innehållet och inte minst få en tydlig helhetsbild. Jag har fått viss inspiration från en bok mamma skrev nyligen, där vissa stycken kallas för "den röda tråden". Dessa stycken finns med i alla kapitel och bygger mer eller mindre på varandra. Det förenklar oerhört mycket för läsaren. Jag har olika trådar, men med samma grundtanke - en sak i ett tidigare kapitel byggs på i ett senare. Givetvis hänger allt i boken tydligt ihop, men detta kan vara ett verktyg att göra det ännu tydligare.

Som tidigare nämndes handlar boken om allmänt lägerledarskap. Därför kommer t ex inga tennisövningar finnas med, inga "såhär går du steg för steg tillväga när du rekryterar andra ledare till bowlinglägret". Istället är min strävan att ta med sådant som var och en kan applicera på sitt område. Här är bokens kapitel och underrubriker:

• Inledning:
  - ledarskap praktiskt ämne
  - hur skiljer sig lägerledarskap från andra typer av ledarskap?
  - Om ETK Tennis Camp 09 och andra källor
• Förberedelsen:
  - intro/sammanfattning av kapitlet
  - att lära sig om gruppers och individers utveckling och dra nytta av kunskaperna
  - "Varumärket": att bygga ett varumärke (betydelse i lägersammanhang)
  - Samarbetet: Fler hjärnor bättre än en - att ta hjälp av sina medarbetare
  - Vilken är målgruppen?
  - Att attrahera målgruppen
  - Syftet och målgruppen sätter ribban - sambandet till målen
  - mål: Att sätta ett SMART mål
  - Planering och variation: Planering och struktur ger frihet - nyckeln till variation och flexibilitet
  - Slutsatser
• Genomförandet:
  - Intro/sammanfattning av kapitlet
  - Att hjälpa gruppen formas
  - Uppföljning mål: "Delat mål halverar vägen dit" - vikten av att målsättningen med lägret är gemensam
  - Uppföljning planering och variation: Variation nödvändig när planering möter verklighet
  - Uppföljning "varumärket": "Vi vet vad vi gör" - om ethos och handlingars konsekvenser på varumärket.
  - "Jag kan själv" - att förhindra rastlöshet och att gruppen inte lyckas
  - Uppföljning samarbetet: att fördela arbetsuppgifter under lägret
• Uppföljning och helhetsslutsats:
  - Intro/sammanfattning
  - Uppföljning mål: Återkoppling mot målen, samt metoder för att se om målet uppnåtts
  - Uppföljning "varumärket": CRM (costumer relationship management) - att bygga långsiktiga relationer
  - Slutsatser för boken

Jag känner mig ganska nöjd med strukturen, men fortsätter tänka på hur jag kan förbättra den.

Målgrupp:

En annan målgrupp har valts för projektets produkt. Tidigare var målgruppen spelarna på lägret, med åldersintervallet åtta till 15 år. Målgruppen har ändrats till att vara tränare till kommande läger. Dessa tränare behöver inte enbart ha med tennis att göra, snarare inriktar sig produkten (se produkt) på ledare för läger inom alla idrotter och aktiviteter. Anledningen till bytet var att det ger mig en chans att förmedla mina erfarenheter från framförallt lägret, till framtida lägeransvariga. Anledningen till den bredare målgruppen är att det gör att fler kan ha nytta av produkten, då mycket av det jag stöter på som ledare för ett tennisläger återkommer inom andra läger. Alltså, produkten vänder sig helt enkelt till (den framtida) ledaren för ett lyckat läger.

Mål och frågeställning:

Med anledning av den förändrade målgruppen är även målet, svaret till frågeställningen, förändrat. Istället för att ha frågeställningen: ”hur ska ett tennisläger genomföras så bra som möjligt? Hur kan jag som ledare för lägret hjälpa de andra tränarna, som jag leder, utvecklas så mycket som möjligt?” har frågeställningen, och sålunda även målet, ändrats till ”Hur ska jag så effektivt som möjligt kunna förmedla till andra ledare hur man leder ett så bra läger som möjligt?” Lägg märke till att det tidigare målet finns med i denna frågeställning; att lägret fortfarande är en viktig del. Men istället för att vara vad målet handlar om, blir det nu ett förarbete för att uppnå målet. Varför arbetet med produkten inte till fullo baseras på en genomgående vetenskaplig grund, är för att ledarskap ned till grunden är ett praktiskt ämne. Ledarskap är inget som vetenskapliga teorier till fullo kan förklara, utan är i grunden ett praktiskt kompetensområde. Det är därför som det även nu bygger på det genomförda lägret. Givetvis kommer även andra källor användas, men då framförallt för att öka förståelsen för erfarenheterna från lägret. Det blir alltså inte enbart egna erfarenheter inom tennis, utan även andras erfarenheter och forskning – inom ledarskap generellt – som kommer ligga till grund för att nå ut så effektivt som möjligt till målgruppen. Målet skulle kortfattat kunna formuleras som ”guiden till ledarskapet bakom det lyckade lägret”.

Produkt:

Dessa relativt små justeringar av målgrupp och mål leder till en stor förändring vad gäller produkten. Istället för att lägret är produkten, blir den nu endast ett redskap i arbetet med produkten. Nyckeln till att nå ut till målgruppen så effektivt som möjligt ligger i produkten. Genom en mognare, mer ”allmän” och erfaren målgrupp – som dessutom inte var med på lägret – lämpar sig en bok, en guide, bättre. Det ger bättre struktur över vad produkten egentligen är. Istället för foton, videofilmer, bloggen och kommentarer från de som var med kommer allt samlas med en tydlig struktur i en kortare bok. Målet med projektet är som sagt att så effektivt som möjligt förmedla ”ledarskapet bakom det lyckade lägret”, inte att hitta en produkt som det finns en efterfrågan för och sälja denna – allt vad gäller marknadsföring (vad som gör att produkten skulle sälja maximalt) har sålunda utelämnats.

Tidsplan för det som är kvar:

Tidsplanen har tidigare formulerats någorlunda detaljerat. Därför finns ingen anledning att beskriva det som tidigare gjorts. Hursomhelst finns det goda skäl att i detalj beskriva hur tiden som är kvar tills produkten ska vara klar, knappt tre veckor, bäst ska disponeras. Det som ska göras är först ett upplägg för boken; vilka områden som bör behandlas i den och i vilken ordning de bäst behandlas. Därefter behöver det göras en ”rough draft” över vad som ska finnas med. Detta bör vara klart inom en vecka. Därefter tidskrävande arbete med att förbättra den röda tråden i boken, lägga in fler passande figurer och bilder, samt i allmänhet förbättra och arbeta med detaljerna. Det tar längre tid än vad som ofta förväntas, därför är det bra att ha en vecka för det.

Bakgrund

Valet av ämne var för mig enkelt. Jag har länge velat genomföra ett storskaligt projekt, både då jag uppskattar projektarbetens natur, och då jag länge strävat efter att kunna genomföra ett omfattande projekt inom något jag tycker är roligt och givande. Att valet föll på tennis har minst två betydelsefulla anledningar. Dels ligger tennisen närmast till hands då jag har varit aktiv länge inom verksamheten och har ett stort intresse för den. Jag har arbetat med tennis i fem år och gjort liknande läger tidigare. Dock har jag aldrig känt att jag kunnat lägga så mycket tid jag skulle ha velat, för att göra det ”lilla extra”. Projektet ger mig en chans att utforma en produkt inom ett område där jag har stor erfarenhet, samtidigt som jag fann en rolig (om än stor) utmaning i det.

I övrigt måste tilläggas att jag anser det vara bra projektmaterial: man måste förbereda noggrant, genomföra och utvärdera – helt i enlighet med 100-poängsprojektets mall. Jag känner även att det finns bra möjligheter att ge arbetet en vetenskaplig prägel, dels inom tennistekniken – som är det ena stora naturvetenskapliga området (biomekanik), och dels inom ledarskap och hur man hanterar grupper på olika sätt (sociologi, socialpsykologi, psykologi). Givetvis kommer vetenskap in på många andra sätt. Både på en väldigt grundläggande nivå, då det handlar om att använda vetenskapliga modeller och metoder, och på detaljnivå inom olika områden såsom teori (fysiologi, kostlära och teknik/taktik). Jag ser goda förutsättningar för att projektet blir genomgående vetenskapligt, och jag kommer på bloggen vara aktiv med att skriva rent vetenskapliga inlägg, och ha ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Däremot måste man ha i åtanke att för mycket fokus på vetenskap, objektivitet och likriktning i viss utsträckning, kan leda till ett tråkigare och rutinmässigt läger med fasta regler som inte kan förändras. Därför innebär ett vetenskapligt tillvägagångssätt i det här fallet något som jag använder mig av, men som ligger under som en röd tråd och täcks över av kreativitet och nyanser när det kommer till själva lägret.

Problemformulering och målbild

1.      Hur ska ett läger genomföras så bra som möjligt – alltså hur ska produkten bli så bra som möjligt (återkommer till detta senare)? Det är denna frågeställning som det kommer läggas mest vikt vid.

2.      Hur kan jag som ledare för lägret hjälpa de andra tränarna, som jag leder, utvecklas så mycket som möjligt?

Givetvis ingår även att jag ska utvecklas under projektet också. Exempelvis att jag utvecklas när det gäller att lösa problem som lägerledare, som ledare för andra tränare och inom planering och genomförande. Däremot måste de två tidigare prioriteras då projektet ger en produkt öppen för marknaden, vilket innebär att de som tar del av produkten, alltså lägret – alltså eleverna och i viss mån även deras föräldrar – betalar pengar för det. Därför måste produktens marknadskraft komma i första hand, och min egen utveckling komma i andra hand. Därmed är inte sagt att självreflektioner enbart är av ondo, utan att de omfattande kommer användas, men framförallt i utvecklande syfte för själva lägret, alltså för produkten.

Sammanfattningsvis kan sägas att målen kretsar i stor grad kring ett så bra läger så att eleverna känner att de fått det vi satt upp som mål (se frågeställningen). Nedbrutet innebär detta, i mer specifika mål, att:

·         En bakgrundsresearch/bakgrundsdiskussion (på bloggen) måste genomföras så grundläggande att vi med säkerhet kan välja ut de bästa metoderna att använda oss av i det vi väljer att inkludera i lägret, samt att vi får en så grundläggande förståelse för hur vi effektivast möjligt disponerar lägret, vilket leder till nästa mål:

·         En genomgående planering genomförs över vad som ska tas upp under lägerveckan, för att den ska få så relevant innehåll, vara så rolig och så givande som möjligt (refererar tillbaka till det grundläggande målet). Rent praktiska detaljer ska givetvis ingå, såsom mat, tröjutdelning, information etc. och kommer på bloggen behandlas mer genomgående under bakgrundsdiskussionen och planeringen.

·         Lägret ska innehålla saker som eleven upplever som givande, roligt och innehållsrikt. Det ska vara roligt att komma till lägret på morgonen, samtidigt som vi sätter elevens utveckling i fokus.

·         För att lägret ska hålla denna nivå krävs det av mig, i egenskap av lägerledare och mer erfaren tränare, att jag utvecklar de andra tränarna så att de kan bidra till att genomföra lägret enligt målen. Denna utveckling tar sig skepnaden av ett utvecklat analyserande tänkande hos de andra ledarna (där ökad förståelse för individer och grupper ingår), en ökad variation i träningen, ökad förståelse för och bättre metoder att lära ut teknik inom tennis. Detta mål är inte uppsatt för att göra en grupp relativt välutvecklade tränare till världsstjärnor. Ett realistiskt mål är istället att de upplever att de under projektet utvecklas som ledare inom de angivna punkterna. Detta är alltså ett delmål uppsatt för att på ett bättre sätt kunna genomföra målet ovan.

Dessa delmål kommer givetvis att utvecklas och konkretiseras ytterligare på bloggen, men som sammanfattning och innan pr är detta de mål som satts upp för projektet.

Genomförande: tillvägagångssätt och metoder

För att kunna leva upp till de mål som är satta krävs en ingående förberedelsefas, där metoder och modeller – både egna och vetenskapligt beprövade måste undersökas. Detta utgör första delen av projektet (se ovan). Metoden kommer att karaktäriseras av en tidig ifrågasättning av projektets bredd. Alltså, om det behöver smalnas av ytterligare. Detta för att kunna arbeta detaljerat och precist inom prioriterade områden (kommer visas på bloggen som kategorier). Där finns alltså två möjliga vägval. Dels mellan att använda egna respektive andras erfarenheter (metoder, modeller, tillvägagångssätt etc.), och dels mellan att studera helheten odetaljerat – ge tränare mer frihet, planera mindre bland annat – respektive att inrikta projektet på färre områden men mer detaljerat inom dessa. Som med allt annat finns givetvis fördelar och nackdelar med samtliga alternativ, men de avgörande fördelarna som leder till att en kombination av de första alternativen kommer användas, är att egna erfarenheter (förutom att de är mycket välstrukturerade och användbara) blir lättare att praktisera och därför höjer nivån på produkten, samtidigt som det med fördel kompletteras med andras erfarenheter, vetenskapliga modeller som bland annat ger bättre struktur och mer välbeprövade arbetsmetoder. Jag planerar att genomföra intervjuer med kolleger, chefer för de stora lägren, läsa om ledarskap samt mer specifika saker som att utöka mitt och mina tränares förråd av övningar, metoder och inlärningsmodeller, mestadels på olika hemsidor. Däremot vet jag att jag har mycket erfarenhet sedan tidigare, varför inte hela projektet ska bygga på andras erfarenheter, utan tiden för förberedelse istället kan användas mer effektivt för konkreta förberedelser inför lägret utifrån mina redan förvärvade kunskaper.

Angående det andra dilemmat, helheten eller detaljerna, kommer projektet inriktas på ett smalare område. Med smalare menar jag givetvis inte att vissa saker under lägerveckan ska lämnas åt slumpen, utan att jag tar i beaktande att vissa områden inte kräver någon fokus av mig under förberedelserna, utan alla tränare har redan det som krävs (exempelvis inom grundläggande teknikkunskaper och inom bredd på övningar) och tiden kan därför läggas på annat där det inte finns satisfierande kunskap. Jag vill här påminna om att målet inte är att göra en guide till ett komplett tennisläger, utan att genomföra ett tennisläger som når upp till de satta målen och därefter redovisa det. Det gör att mer tid kan läggas på att gå in djupt på viktiga områden, dessa kommer i stort sett vara inom områdena ”allmänt inför lägret”, ”idéer” (utvecklande för lägret inför planering av dagarna), ”schemat och organisering”, ”tidsperspektiv” (hur mycket tid som lagts och hur den lagts, så att jag får en bra överblick över hur tiden ska disponeras, kan hålla en bättre struktur över projektet samt redovisa hur mycket tid som lagts inför bedömning) och ”teknik” (med avseende på inlärning av teknik genom modeller, samt vissa vanligt förekommande problem inom tekniken, alltså ingen heltäckande bok om teknik – det vore inte tidseffektivt). Det är alltså meningen att dessa kategorier ska avspegla de områden som jag satt upp målen inom, där jag nu kommer hinna planera så noggrant att jag ger mig en möjlighet att nå upp till dessa.

Vad gäller kolleger så kommer jag i stort sett vara helt själv i planerings-, bakgrunds- och reflektionsavsnitten av projektet. Givetvis tar jag viss hjälp av de andra tränarna när jag arbetar med exempelvis idéer, för att få in olika perspektiv, men jag tror att det kommer gynna projektet att jag i stora drag arbetar själv med förberedelser – sedan ska självklart de andra tränarna i god tid förberedas, men att vi alla ska arbeta med allt blir mest slöseri med tid och antagligen en aning hämmande för min kreativitet.

Angående tidsdispositionen kommer ungefär en tredjedel att läggas på olika former av förarbete, en dryg tredjedel på genomförandet, planering från dag till dag samt möten med de andra tränarna, och en knapp tredjedel på efterarbete, förberedelse inför och genomförande av presentation, detta kommer noggrannare redovisas i ”tidsaspekten” på bloggen.

Presentationen

En möjlig presentationsform vore dels en muntlig presentation av mig och en eller två deltagare från lägret med en powerpoint som stöd. Ett bildspel med bilder från lägret, samt papper som delats ut på lägret. Denna blandning kan vara fördelaktig för att så bra som möjligt kunna redogöra för lägret, vilket är en utmaning då det inte är en produkt som exempelvis en tavla eller ett par skidor. Att elever från lägret är med ger förhoppningsvis en mer objektiv bild, och bilder visar på ett levande sätt hur lägret har genomförts i praktiken. Jag skulle antagligen ha en dator uppställd med ett bildspel med bilder från lägret, papper från lägret (bland annat teori) för att konkret visa lite av det vi gått in på, samt en presentation där vi berättar det viktigaste med tankarna bakom lägret (för att tydligt kunna leda tillbaka det till mål och tillvägagångssätt och för att visa strukturen). Givetvis kommer vissa ändringar göras mot projektplanen, i syfte att förbättra lägret. Därför kommer presentationen så klart förändras, dessutom kommer tid i slutet avsättas för presentationsförberedande, varför den kan komma att ändras senare.